Edukira joan
Ondarea guztiona delako
 
Mostrar/ocultar menú principal de navegación [eu]
Hernaniko industria-ondarea
Urumea bailaran zehar
Miren Garcia Dalmau / Alfredo Moraza Barea, 2020
4. Ondorioak | 5. Bibliografia | KATALOGOA

 

5. BIBLIOGRAFIA

 

AGUIRRE SORONDO, A. (1984) Tratado de Molinología (Los molinos de Guipuzcoa). Fundación Jose Miguel Barandiaran-Eusko Ikaskuntza, Donostia-San Sebastián.

AGUIRRE SORONDO, A. (1998a): Hernani eta hernaniarrak. Mendeetako zertzeladak. Kutxa Fundazioa, Donostia-San Sebastián.

AGUIRRE SORONDO, A. (1998b): “El Puerto de Hernani”. Hernani urtekaria 1998. Hernaniko Udala, Hernani.

ARAGON RUANO, A. (2019): “Ríos de madera. Recursos forestales e hídricos para la Real Armada durante el siglo XVIII en Guipuzcoa y Navarra”, Tiempos Modernos. Revista electrónica de Historia Modernas n° 39, pp. 426-455.

ASTIAZARAIN ACHABAL, M.I. (2003): “Un diseño de 1743 para la ferrería de Fagollaga en Hernani”, BRSBAP LIX-1, 179-186 orr. Donostia-San Sebastián.

AYERBE IRIBAR, M.R.: San Agustin de Hernani. Fundación y consolidación de un Monasterio guipuzcoano del siglo XVI. Hernaniko Udala, Hernani.

AYERBE IRIBAR, M.R. (2015): Urnieta, de Tierra a Villazgo (1402-1615). Urnietako Udala, Urnieta.

BLAS ZULUETA, L. (1985): Hernani entre dos Guerras (1872-1936). Medio siglo de vida en Hernani. Hernaniko Udala, Hernani.

BUSTINDUY, N. (1889): Guipuzcoa en la Exposición Universal de Barcelona de 1888. Edit. Antonio Satrustegui, Donostia-San Sebastián.

CARRION ARREGUI, I.M. (1991): La Siderurgía guipuzcoana en el siglo XVIII. Gipuzkoa Donostia Kutxa - Servicio Editorial de la Universidad del País Vasco, Bilbao.

CASTRO; J. SANZ-AZKUE, I., L. (2016): “El Molino de Carapote”. Hernani urtekaria 2016. Hernaniko Udala, Hernani.

CASTRO MONTOYA, J.; GARCIA DE VICUÑA, I.(2017): “El puerto fluvial de Carapote. Un puerto privado en Hernani”. Hernani urtekaria 2017. Hernaniko Udala, Hernani.

CATALAN MARTINEZ, E.; MUGARTEGUI EGUIA, I. (2017): Gipuzkoa industrial (1886-1924). Universidad del País Vasco, Bilbao.

DEL BARRIO BAZACO, L.: ZALDUA ETXABE, L. (1995): Inventario de elementos patrimoniales inmuebles emergentes de interés prehistórico, histórico y etnográfico en el Termino Municipal de Hernani (Gipuzkoa).

DIAZ DE DURANA ORTIZ DE URBINA, J.R. (1998): “Aproximación a las bases materiales del poder de los Parientes Mayores guipuzcoanos en el mundo rural: hombres, seles, molinos y patronatos”, en DIAZ DE DURANA ORTIZ DE URBINA, J.R. (Ed.): La Lucha de Bandos en el País Vasco: de los Parientes Mayores a la Hidalguía Universal. Guipúzcoa, de los bandos a la Provincia (siglos XIV a XVI). Euskal herriko Unibertsitatea, Bilbao, pp. 235-260.

DIEZ DE SALAZAR FERNANDEZ, L.M.; AYERBE IRIBAR, M.R. (1997) Ferrerías guipuzcoanas. Aspectos socio-económicos, laborables y fiscales (siglos XIV-XVI). Instituto Doctor Camino de Historia donostiarra. 97-100 orr. Donostia-San Sebastián.

FERNANDORENA SETIEN, H.; IARTZA MARTIARENA, M.J. (2003): Gure baserriak. Hernani. Hernaniko Udala, Hernani.

GARATE OJANGUREN, M. ; MARTIN RUDI, J. (995): Cien años de la vida económica de San Sebastián (1887-1987). Instituto Doctor Camino de Historia Donostiarra, Donostia-San Sebastián.

GARCIA DE VICUÑA OLAIZOLA, I. (2014): “El transporte fluvial en el Urumea. Actividad y gestión de sus puertos. Siglos XVI al XIX”. Argitalpen digitalak 3. Untzi Museoa, Donostia.

GASTAMINZA, S. (1913): Apuntes para una historia de la N.L. e Invicta villa de Hernani.

GOROSABEL, P. (1899-1901): Noticia de las Cosas Memorables de Guipúzcoa o Descripción de la Provincia y de sus habitantes. Imprenta de E. Lopez, Tolosa.

HERRERAS MORATINOS, B. (2002): “La industrialización de la infraestructura hidráulica de la Cuenca del Urumea”, AGIRRE MAULEON, J. et alii (Edit.): Errotak eta Energia berriztagarriak Euskal Herrian. Molinos y Energías renovables en Euskal Herria. Beasaingo Paperak n° 10, Beasaingo Udala, 341-342 orr. Beasain

IBAÑEZ GOMEZ, M.; TORRECILLA GORBEA, M.J.; ZABALA LLANOS, M. (1990): Arqueología industrial en Gipuzkoa. Eusko Jaurlaritza, Universidad de Deusto-Deiker, Agfa, Bilbao.

IZAGUIRRE, R. (1930): En torno a los orígenes de San Sebastián. El Urumea y los puertos donostiarras, Donostia-San Sebastián.

LARRAÑAGA, I.; IRURETAGOYENA, R. (1964): Hernani 1962. Estudio sociológico de un pueblo industrial guipuzcoano. editorial Icharopena, Zarautz.

LARRAMENDI, M. (2011): Corografía o descripción general de la Muy Noble y Muy Leal Provincia de Guipúzcoa. Edit. Maxtor, Donostia-San Sebastián.

LERCHUNDI, L. (2002): “Notas sobre la Real Fabrica de Anclas de Hernani”. Hernani urtekaria 2002, Hernaniko Udala, 36-44 orr., Hernani

LARRINAGA RODRIGUEZ, C. (1999): Actividad económica y cambio estructural en San Sebastián durante la Restauración, 1875-1914. Instituto Doctor Camino de Historia. Fundacion Kutxa, Donostia-San Sebastián.

LERCHUNDI VICENTE, L. (2004): “Destino final de las viviendas y oficinas de labrar anclas de la Real Fábrica de Anclas de Fagollaga”. Hernani Urtekaria 2004, Hernaniko Udala, 18-27 orr., Hernani.

LERCHUNDI VICENTE, L. (2009a): “Las Mercedes: fábrica de cemento en Fagollaga (1903-1909)”. Boletín de RSBPV LXV-1, 345-381 orr., Hernani.

LERCHUNDI, L. (2009b): “Las Mercedes, Fábrica de cemento en Fagollaga (1903-1909)”. Hernani urtekaria 2009. Hernaniko Udala.

MORAZA BAREA, A.; AGIRRE IRAETA, E.; GARCIA DALMAU, M. (2003): Gipuzkoako ibaiak. Ríos de Gipuzkoa. Gipuzkoak ibaiak. Ríos de Gipuzkoa. Kutxa Fundazioa, Donostia-San Sebastián.

MORAZA BAREA, A.; HERRERAS MORATINOS, B. (2014): “Urumea Bailara, Iragan industrialaren lekukoa (Burdinolak, errotak, ainguraren fabrikak, paper-fabrikak, produktu kimikoen fabrikak, zementu-fabrikak, zentral hidroelektrikoak)”. Hernani Urtekaria 2014, Hernaniko Udala, Hernani.

MURUGARREN, L. (1970a): Hernani, su historia e instituciones. Caja de Ahorros Municipal, Donostia-San Sebastián.

MURUGARREN, L. (1970b): “Relación de las casas extramurales de la villa de Hernani, que diezmaban y tenían sepultura en la Parroquia (11 de agosto de 1610)”, BRSBAP XXVI-4°, 495-496 orr., Donostia-San Sebastián.

ODRIOZOLA OYARBIDE, L.; ARRIZABALAGA MARIN, S. (2003): Ur eta Lur. Batzen gaituen ura. El agua que nos une. Kutxa Fundazioa, Donostia-San Sebastián.

SORALUZE, P.M.; ARZAC, A. (1894): “Las ferrerías de Ereñozu y Fagollaga. Nuestros ola-gizonak y el comandante Arregui”, Euskal Erria 31-2, 283-286 orr., Donostia-San Sebastián

SORIA SESE, M.L. (1982): Los hombres y los bienes de la villa de Hernani entre 1585 y 1650). Caja de Ahorros Provincial de Guipúzcoa, Donostia-San Sebastián.

TELLECHEA IDIGORAS, J.I. (1975): “Ferrerías guipuzcoanas a fines del siglo XV”, BRSBAP XXXI, Donostia-San Sebastián.

VVAA. (1994): Inventario de Patrimonio Histórico-Arqueológico: Municipio de Hernani.

 

 

ITURRIAK ETA LABURDURAK

 

ACHC. Kantaurialdeko Ur Konfederazioen Agiritegia (Oviedo)

AGG-GAO: Gipuzkoako Agiritegi Orokorra (Tolosa)

ARCHV.: Valladolideko Erret Txanzileriaren Agiritegia (Valladolid)

AZEA: Aranzadi Zientzia Elkarteko Agiritegia (Donostia)

cm.: zentimetro

DUA.: Donostiako Udal Agiritegia

Ed.: Editorea

EJ-GV.: Eusko Jaurlaritza. Kultura Ondarearen Zentroa (Gasteiz)

Es.: espedientea

EUA.: Errenteriako Udal Agiritegia

GAO. Gipuzkoako Agiritegi Ofiziala

GFA.: Gipuzkoako Foru Aldundia

GPAH.: Gipuzkoako Probintziako Agiritegi Historiko (Oñati)

HHPASB (Arkitektura): Hernaniko Hirigintza-Planeamendurako Arau Subsidiarioen Berrikuspena (2011ko apirilean onartuta). Hirigintzaren, Arkitekturaren eta Historiaren aldetik interes duten elementuen zerrenda

HHAASB (Arkeologia): Hernaniko Hiri Antolamendurako Arau Subsidiarioen Berrikuspena (2011ko apirilean onartuta). Arkeologia-interesa duten guneen zerrenda

HUA: Hernaniko Udal Agiritegia

l/s.: litro/segundo

m.: metro

orr.: orria

RSBAPA.: Euskalerriaren Adiskideen Elkartearen Agiritegia

UHAPO: Urnietako Hiri Antolamendurako Plan Orokorra (GAO 2014ko azaroaren 7an onartuta). Interes historiko edo arkitektonikoa duten Eraikin eta elementu eraikiak.

U.T.M.: Universal Transverse Mercator/Mercartorren zeharkako koordenatuen sistema)

zk.: zenbakia

 

4. Ondorioak | 5. Bibliografia | KATALOGOA